Läroplan för Svenska enligt Matematisk Modell

Så här skulle läroplanen för svenska i grundskolan se ut om den skrevs på liknande sätt som läroplanen för matematik:

Svenska språket har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Det utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska svenska språket som sådant. Språklig verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala, tekniska och digitala utvecklingen. Kunskaper i svenska språket ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska språket ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om svenska språket och svenska språkets användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för svenska språket och tilltro till sin förmåga att använda svenska språket i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med språkliga mönster, former och samband.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och språkliga situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av svenska språkets uttrycksformer.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande språkliga begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda programmeringsspråk för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra språkliga resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med språkets uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om svenska språket i vardagliga och språkliga sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i svenska språket har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över språkets betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se språkens sammanhang och relevans.

Genom undervisningen i ämnet svenska språket ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av svenska språket samt värdera valda strategier och metoder, 
• använda och analysera språkliga begrepp och samband mellan begrepp, 
• välja och använda lämpliga språkliga metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 
• föra och följa språkliga resonemang, och använda svenska språkets uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och
använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla språkliga modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om språkliga begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av språkliga uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika språkliga uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, språkliga uttryck, bilder,  grafer, och andra språkliga uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven språkliga resonemang genom att framföra och bemöta språkliga argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.


Kanske detta kan ge visst perspektiv på läroplanen i matematik?